©2002 Älgmark Malingsbo-Kloten

Älgmark Malingsbo-Kloten

 

 

Orter och torp efter leden
- med utgångspunkt från Kloten
 

1. Kloten. År 1673 uppfördes en smedja av Christoffer Geijer, bergmästare i Lindesbergs och Ramsbergs Bergslag.
Det skedde i kompanjonskap med rustmästare David Kohl från Vira bruk i Västmanland. Genom dessa båda tillkom
en bred upprustning av bygdens järnframställning. En annan märkesman var bruksägaren i Malingsbo, Peter Snack,
som 1680 fick tillstånd att uppföra en masugn i Kloten. En viktig sammanbindningsled mellan olika hyttor och smedjor
var sjön Långvattnet som vid den tiden hyste en livlig båttrafik.
- Efter att senare ha ägts av släkterna Ehrenheim och Heijkenskjöld såldes Klotenverken 1872 till ett engelskt bolag, Thomson & Bonar, vars största delägare var Ernest Cassel mest känd genom sitt engagemang i Grängesbergsbolaget. Vid starten 1882 hade det företaget under ett par år sitt kontor i Kloten.
- År 1899 såldes Klotens AB till Staten. Den industriella verksamheten lades ner alltefter: Hyttan blåstes ner 1910. Sista tåget gick på Klotbanan 1934. Ångsågen var i drift till 1939. Skogsbruket blev så småningom huvudsysselsätt-
ning och är så alltfort.
- Märkning: Vandringsleden börjar med orange skyltar vid vägen in till Fritidsbyn, i höjd med idrottsplatsen.

2. Skogbyn. Ett par gårdar, tidigare med öppna åkrar och beteshagar ner mot Långvattnet. Husen är nu fritidsbostä-der.
- Märkning: Håll till höger enligt vägvisning mot Malingsbo.

3. Abborrtjärn. Länsgränsen mellan Dalarnas län och Västmanlands län går rakt genom sjön. Abborrtjärn ingår i de vatten där inplantering av fångstfärdig laxartad fisk sker med korta mellanrum. På platsen finns även en raststuga, som i all sin enkelhet kan användas för fri övernattning.

4. St Djurlången/Midsommartjärn. Dammen vid St Djurlångens utlopp är försedd med vandringstrappa för lax-
fisk. Dammen tjänade ursprungligen flottningen i området. Allt timmer från Djurlångensjöarna gick den här vägen
ner genom Djurlångsån till Hedströmmen. Idag är dammen enbart regleringsdamm för vattenkraft och ägs av regler-
ingsföretaget.
- Märkning: Leden fortsätter över Djurlångendammen ner över utloppet från Midsommartjärn.

5. Skottorp. Strax norr om stigen ligger f d skogsjordbruket Skottorp. Det är numera fritidsbostad. Några enstaka
ekonomibyggnader finns kvar, minnande om det större jordbruk som en gång var.


6. Bråten. Rester finns kvar av husgrunder och diken från det nedlagda och utrivna torpet. En raststuga har återupp-förts på platsen. Stugan står öppen för fri övernattning.

7. Malingsbo. Fast bosättning anses ha tillkommit först i tidigt 1500-talet. Äldsta odlingen låg vid Malingsbosjöns sydöstra strand. Den stora finnkolonisationen kom ett 100-tal år senare och riktade sig mest mot höjdområdena runt Malingsbo. 1539 fanns en skattlagd järnframställning. Det talas om ett "bergsmanssmide" vid nedre forsen. 1624-25 byggdes hytta, hammarsmedja och en damm i sjöns utlopp. 1632 tillkom en ytterligare hammarsmedja. Vid den tiden övergick verksamheten från de bergsmän som dittills stått för utbyggnaden till den skicklige metallurgen, myntmästa-
ren Marcus Kock. Med honom skedde en koncentration av smidet till Malingsbo, kompletterat med masugnar vid vattendragen i trakten ikring. Verksamheten växte ut till en bruksrörelse med Malingsbo i centrum.
- Ägare till bruket var därefter Kocks arvingar som vid ingången av 1700-talet genom ingifte kom att heta von Eh-
renheim. Bruket förblev i släkten till 1861 då det såldes till Carl Selim Vilhelm Heijkenskjöld som sedan 1822 ägde Klotenverken Det stora komplexet Kloten-Malingsbo-Björsjö-Nyfors var då samlat hos Heijkenskjöld.
Efter Selim Heijkenskjölds bortgång 1871 dröjde det endast ett år innan arvingarna sålde hela innehavet i det som då benämndes Klotens AB till det engelska företaget Thomson & Bonar (Se Kloten).
- I det sena 1800-talet ändrades industristrukturen i Bergslagen i rask takt. Järnbruksnedläggningen fortgick med en hastighet som brukar karaktäriseras som "järnbruksdöden". I Malingsbo lades spiksmedjan ner 1891. Det var sista resten av järnhanteringen där. År 1899 övertog Domänverket Klotens AB. Med det övertagandet avvecklades det mesta av de järnbruk som var kvar. En epok var till ända.

8. Stora Bäcken. Utefter leden passerar vi Lilla Bäcken. Där, invid sjön, ligger Malingsbo danspaviljong. Strax
därefter kommer vi fram till Stora Bäcken. Det var tidigare skogsjordbruk. Nu används byggnader och åkerytor av Campingen. I skogkanten in mot bergslänten finns en husvagnsparkering. I campingplatsens norra del ligger ett antal campingstugor, som också är lämpligt övernattningsställe för vandrare. Bokning sker vid Campingen. I byn finns också Malingsbo vandrarhem i Gamla skolan.
- Vandringsleden fortsätter norrut över campingplatsen.
- Märkning: Från norra hörnet på campingplatsen går leden upp på Bondberget. Där finns ett vägval efter ca 1 km, antingen väster om Rackamossen mot Lilla Haraldstorp eller öster om mossen vilket är normala vägvalet för Ma-
lingsbo-Klotenrundan.
- Den som går åt vänster kommer efter ca 1,5 km till ännu ett vägskäl där den högra stigen leder rakt norrut och
ansluter efter en dryg km till Malingsbo-Klotenrundans normala spår. Den som väljer vänstra stigen befinner sig snart vid Lilla Haraldstorpsstugan, som är öppen för fri övernattning. Stugan ligger på platsen för det i övrigt helt utrivna Lilla Haraldstorp.

9. Bondberget. Den första gården vi kommer till på Bondbergets nordsluttning kallas Bondberget Övre, numera
privat fritidsbostad. Nästa gård, Övre Källan, är permanentbostad. Gården därefter heter Skomakartorp. Den står
igenbommad och används inte alls. Av de byggnader som en gång fanns är bara bostadshuset och en loftbod kvar,
resten är ruiner, bland annat en gammal torkria. Gården är en av de äldsta i Källanområdet och var länge bebodd
och var en sevärdhet som representant för den äldre torpbebyggelsen i trakten. Då fanns smedja, lagård, loge med
en intakt hästvandring m m. Inredningen i bostadshuset var helt intakt. Idag är det endast det illa medfarna
bostadshuset som minner om det som varit.
- Ytterligare ett stycke fram efter leden öppnar sig de odlade åkrarna vid Västra Källan, eller Hanses som det också
kallas. Här pågår arbete för bibehållande av brukad åker, hagmark och utsikt över bygden. Den vy som möter vid
Hanses har brukat beskrivas som typisk för Bergslagen med omväxling mellan skog, sjö, öppen bygd och utblick över
det mjukt böljande landskapet. I bostaden vid Hanses bor en konsthantverkare som periodvis har utställning och
försäljning i loftboden. Minst sex gårdar var ännu på 1930-talet i full brukning. Hela Bondbergshöjden var öppen bygd
med fri sikt mellan gårdarna och ner över dalgången.

10. Källsjön. Efter Hanses går leden neråt mot Källsjön, dock inte ända fram till sjön. Från ett läge nära intill lands-
vägen går leden åter upp över höjden.
- Svängen ner mot Källsjön ger kontakt med sedimentområdet nedom Högsta kustlinjen. Den som vill bekanta sig
med detta geologiskt intressanta område går ner till Källsjöns norra spets där en väg leder ut över heden mot Hedbyn och Gärdsjöbo. Drygt 200 meter in efter vägen kommer man till en stor grop som benämnes Tran-hålet. Den gropen har bildats via ett stort isblock som kalvat från inlandsisen. Flera av de små sjöarna i dalgången har tillkommit på
detta sätt.
- Skulle någon vandrare vilja ta sig tid för en promenad mot Gärdsjöbo så möter där bilden av den äldsta odlade
bygden vid Malingsbosjön. Där finns också övernattningsmöjlighet i Gärdsjöbo bystuga, som i så fall måste förbokas.
- Åter till Malingsbo-Klotenrundan invid landsvägen väster om Källsjön.

11. Lumsen. Från bergpartiets moränmark går leden ner till sjön Lumsen som är del av Hedströmmen. Här går
stigen upp på och längs efter en av dalgångens många rullstensåsar. I åspartiet närmast bron över ån kan vi se hur
åsen håller på att återställas. Grusåsarna, en gång bildade genom avlagringar i inlandsisens tunnlar, är i de flesta fall
numera skyddsklassade. De små uttag av grus som tidigare skett lite här och var har nu sammanförts till en större
täkt i ett utsvämningsområde nedströms sjön Lumsen.
- Norr om Lumsen finns en lägerplats med eldningsring, soptunnor, toaletter och ordnade ytor för uppställning av tält
eller husvagnar. Vid en kolbotten i kanten av lägerplatsen har en autentisk kolarkoja uppförts. Den har två britsar
som kan nyttjas för övernattning. Dessutom finns som förstärkning till lägerplatsen en före detta flottarstuga som är
tillgänglig för
fri övernattning.

12. Tarvamossen. Norrut följer leden en fastmarksrygg genom ett myrområde. När vi lämnar lägerplatsen vid Lum-
sen går vi först uppför en kort backe, som utgör den vall som stänger inne vattnet från mossarna. På vänster hand
har vi sedan Tarvamossen. Det namnet är i likhet med många andra namn i trakten av finskt ursprung. Tarva
kommer av Tervä, tjära. Tydligen har tjärbränning hört till arbetet här i myrkanten. Nästa mosse, på höger hand, är
Römossen. Den liksom Tarvamossen är av högmossetyp med fast torv och ett glest bestånd av martall. Sådana
mossar är välvda, alltså något högre på mitten. Ut mot kanterna är en högmosse lägre och blötare.

13. Harfallsberg. Höjdskillnaden mellan vandringsleden och bergryggen är cirka 100 m. Under perioder då skogen
varit avverkad har sluttningen varit nyttjad som slalombacke. Men någon liftutbyggnad har inte kommit till stånd.
Sådana anläggningar har vi gott om på andra håll, bl a i Kopparberg, Fagersta, Smedjebacken och Grängesberg.

14. Kolmilan vid Björsjö. Kolningen utgjorde ett viktigt led i Bergslagens järnhantering. Träkol var en viktig förut-
sättning för järnframställningen. Mängden tillgänglig träkol bestämde omfattningen av hyttdriften. När säsongens
träkolsskörd var förbrukad slogs hyttan igen.
- Milan här i kanten av Långtjärnsheden är inrest på en plats där man ofta drev tre milor intill varandra. Denna mila
är inte menad att kolas. Den står som minnesmärke över en epok i bygdens historia. På anslagstavlan står beskrivet
hur kolningen tillgick. Även kolarkojan står som minne, men är också användbar för övernattning. Den nyttjas rätt
ofta av vandrare.
- Ett par hundra meter österut ligger Långtjärnarna, tre isgropssjöar med klart och rent vatten. Här finns möjlighet till
bad. Kontinuerligt sker insättning av fångstfärdig fisk. Kronofiskekort erfordras.

15. Björsjö. Den första hyttan anlades 1658. Den tillkom som förstärkning av tackjärnsproduktionen i gruppen av
hyttor och smedjor under Malingsbo bruk. En större ombyggnad skedde 1807 då hyttan i Malingsbo lagts ned och
material från den hyttan användes till nybyggnaden i Björsjö. I sent 1800-tal (1893) skedde nästa stora ombyggnad.
Därmed var hyttan i gott skick när Domänverket tog över år 1899. Driften kom att ske genom utarrendering till bl a
Hallstahammars järnbruk och Smedjebackens valsverk. Hyttan var igång ända till 1931.
- I Björsjö finns också ett mindre cirkelsågverk som funnits för eget behov vid skogsförvaltningens byggnadsavdel-
ning. Sågen är för närvarande inte igång, skogsförvaltningens kontor har flyttat och byggnadsavdelningen är ned-
lagd. Kvar finns en maskindepå och en mindre verkstad. Verksamheterna inom orten har allt mer övergått till turism
inom ramen för Malingsbo-Klotens Friluftsområde. Den största attraktionen är fisket i Långtjärnarna och jaktskyttet
vid en välutrustad jaktskyttebana och en skyttesimulator i f d Björsjö gårds lokaler


16. Björsjö Pensionat.
Från att ha byggts som "ungkarlshotell" på 1950-talet har anläggningen övergått till kurs-
och konferensverksamhet. Pensionatet kan med fördel utnyttjas som utgångspunkt för vandring.
- Alternativ till den långa Malingsbo-Klotenrundan finns i form av endags- eller halvdagspromenader. Med Björsjö
Pensionat som utgångspunkt finns olika långa motionsslingor, markerade enligt svensk standard med fyrkanter i olika
färger. Från Pensionatet utgår också Björsjö Kulturstig med tillhörande beskrivning "Vandring i Bergslags-bygd".
Stigen är ca 10 km lång. I beskrivningen ges information om ett tjugotal objekt: Skogliga provytor, Gamla
potatislanden, Bergsmansgårdar, Gårdssmedjor och annan beskrivning som med fullbordad vandring ger en helhets-
bild av traktens natur och kultur. Björsjö Kulturstig är märkt med ett stiliserat armborst som symbol.
- Märkningen: Malingsbo-Klotenrundan vänder söderut vid Björsjö Pensionat. Fram till Spannsjön är sträckningen i det
närmaste samma som för Kulturstigen (som gör två korta utvikningar i motlutet upp till Ibbarbo).

17 Ibbarbo. En lidbebyggelse som påminner om de tidigare beskrivna gårdarna på Bondberget. Här är fortfarande
ett småjordbruk i drift, nu som fritidsjordbruk. Den hagmark som under promenaden upp mot Ibbarbo har skymtat
väster om stigen är Ibbarbo hage som ingår i en plan för vård av landskapet. Det är ett delprojekt inom skydds-
området för Malingsbo-Kloten. Väl framme vid åkrarna öppnar sig utsikten mot sjöarna Saxen och Haggen och där
bor-tom syns bebyggelsen i Ludvika. Lilla huset som passeras i vägskälet är en torkria, också använd till rökning av
matvaror. Gå gärna in och känn på rökdoften som ännu sitter kvar. Hustypen och dess funktion benämnes även
"rökbastu".
- Den första gården heter Ibbarbo Hindriks, nästa gård vid stigen är Ibbarbo Sigfrids.
Gårdsbenämningar följer här bygdens tradition och namnges efter den som bor på gården. Detta bruk har nu
upphört.

18. Kittlingsberg. Gården är en av de äldsta i bygden, fortfarande med permanent bosättning. Där leden passerar
infartsvägen ligger en övernattningsstuga för fri övernattning. I läget där man lämnar gården finns en autentisk
gårdssmedja. Tyvärr är det inte möjligt att förse smedjan med de verktyg som hörde till. Huset får därför i sig själv
representera funktionen, det vill säga den verksamhet som varje torpare måste kunna. Riktig framgång nådde bara
den som var duktig på att tillverka och underhålla sina redskap. Observera även den halva tillbyggnaden vid sidan
om ingången. Den är ursprunglig och användes till förvaring av träkol. Om Du går in i smedjan ser Du ett smalt urtag
i nedersta stocken. Där skyfflade man in kolet.

19. Lövens. Tidigare skogsjordbruk. Efter en tid som fritidsbostad är torpet nu åter permanentbostad. - Som vi
märkt efter leden är det många torp som åter blivit fastbostad.
- Strax söder om Lövens passerar leden genom Skogshögskolans produktionsprovytor. Där undersöks effekten av olika hårda gallringsprogram. På östra sidan om leden tillämpas mycket hård gallring, så hård att den provytan
sannolikt inte kommer ifråga för ytterligare gallring. På västra sidan visas såväl lättare gallring som en yta med helt
orörd skog.

20. Spannsjön. Vid utloppet från sjön ligger en flottarstuga; öppen för fri övernattning.
Flottningen skedde i regi av Hedströmmens Flottningsförening och berörde hela vattensystemet ovanför dammen här i
Spannsjön. Det var en dryg flottning eftersom de övre vattnen, Bredsjön och Stora Korslången, flottades söderut,
därefter vände flottningen norrut i Långvattnet mot Nyfors. Det kunde innebära lång väntan på rätt vind eller arbets-
dryg släpning med båt långa sträckor. Flottningen upphörde 1957.
- Fisket nedströms Spannsjön innehåller intressanta strömsträckor. Viss inplantering sker av fångstfärdig fisk. I ned-
re delen av Spannån finns särskilda anordningar för rörelsehindrade fiskare.

21. Spannbytorp och Spannbyn. Var tidigare skogsjordbruk. Den större gården, Spannbyn, används nu för upp-
födning och träning av travhästar. En sevärd loftbod inramar gårdsplanen. I hagen mellan torpen finns en väl bevarad
högria. Genom komplettering med nytt mellangolv har rian återförts till det skick den hade då den användes för
torkning och tröskning av säd.
- Spannbyn är också bekant genom Spann-Karin. Det var hon som gick till kungen i Stockholm och hävdade sin och
makens rätt till gården. Hon vann i tvisten mot Nyfors bruk. Enligt kungens beslut var Karins kamp en "karlagär-ning"
och hon var därför "värd att bära karlahatt". I fortsättningen bar Karin sålunda cylinderhatt, både till söcken och helg.

22. Nyfors. Hammarsmedjan i Nyfors lades ner 1899 i anslutning till Domänverkets övertagande. Den låg i utloppet
vid tvättstugan där nu endast en bäck rinner fram. Dammen som idag är en överfallsdamm benämnes Smedammen.
Huvudutloppet ligger i sjöns norra spets där Långvattnet regleras genom en damm med luckor. Inom egentliga
bruksområdet finns bara järnmagasinet kvar, den stora slaggstensbyggnaden intill Smedammen. Förutom perma-
nentbostäder finns ett flertal fritidshus. Vissa av husen kan hyras via Nyfors Handel. Ett av fritidshusen ligger alldeles
invid leden. Det är gamla Kyrkstallet i Nyfors. På baksidan av huset kan man se utskärningar i timret för tre ut-
gödslingshål. Stallet är efter ombyggnad en fullt modern fritidsbostad. Den kände radioreportern Bertil Perrolf, "Med
skivor till kaffet", har bott här några gånger och trivts så bra att han gett Nyfors epitetet "Lilla Himmelrik".
Den vita stenbyggnaden ovanför Kyrkstallet är gamla skolan. Den var också allmän samlingssal. Hit kom prästen för
gudstjänst och andra kyrkliga förrättningar. Idag finns här en antikhandel.
- Märkning: Leden följer bäcken upp mot Långvattnet. Där ligger på höger hand den behagfulla äng som kallas
Godbergs kulle, benämnd efter smeden Johan Frans Gustaf Godberg som någon gång i sent 1800-tal odlade upp
marken till bete. Här kan vara platsen för vandraren att ta paus.
- Där leden går ut ur Nyfors gäller att vara uppmärksam på vägvisningen. Malingsbo-Klotenrundan är högra stigen,
söderut. Rakt fram över bilvägen kommer man in på Kyrkstigen till Malingsbo.

23. Kurrbyn. På grund av igenväxning av åkrar och hagar ser man endast en liten del av den odling som pågått här.
Ytorna närmast de centrala gårdarna i Kurrbyn hålls öppna för bevarande av landskapsbilden. Av de gamla skogs-
jordbruken är endast ett, Kurrbyn Mellersta, aktivt jordbruk. Övriga är fritidsbostäder.

24. Kopaåsen - Nothusudden. I sydkanten av den lilla åsrygg som kallas Kopaåsen ligger en raststuga som även
är öppen för
fri övernattning. Ner mot sjön finns även ett gapskjul. Här vid Nothusudden passerar vi gränsen
mellan Dalarnas län och Örebro län.

25. Långtjärn. Leden passerar utloppet från tjärnen. Långtjärn är reserverad för flugfiske. Den ingår i en grupp små
tjärnar, Långtjärn-Kroktjärn-Hemtjärn-Väckalampa som alla förses med fångstfärdig fisk, men som får nyttjas för
fiske på olika sätt. Se närmare i särskild fiskefolder.

26. Storberget. Det är i och för sig inget stort berg som namnet kanske vill antyda. Men det reser sig tvärt upp från
Långvattnet och utgör på sjösidan ett ofta utnyttjat objekt för introduktion i bergklättring.

2. Skogbyn. Malingsbo-Klotenrundan är fullbordad.


»
Tillbaka



»Klicka här för utskrift i pdf-format
  Text: Carl-Eric Janlöv