|
1. Kloten. År 1673
uppfördes en smedja av Christoffer Geijer, bergmästare i Lindesbergs
och Ramsbergs Bergslag.
Det skedde i kompanjonskap med rustmästare David Kohl från
Vira bruk i Västmanland. Genom dessa båda tillkom
en bred upprustning av bygdens järnframställning. En annan
märkesman var bruksägaren i Malingsbo, Peter Snack,
som 1680 fick tillstånd att uppföra en masugn i Kloten. En
viktig sammanbindningsled mellan olika hyttor och smedjor
var sjön Långvattnet som vid den tiden hyste en livlig båttrafik.
- Efter att senare ha ägts av släkterna Ehrenheim och Heijkenskjöld
såldes Klotenverken 1872 till ett engelskt bolag, Thomson &
Bonar, vars största delägare var Ernest Cassel mest känd
genom sitt engagemang i Grängesbergsbolaget. Vid starten 1882 hade
det företaget under ett par år sitt kontor i Kloten.
- År 1899 såldes Klotens AB till Staten. Den industriella
verksamheten lades ner alltefter: Hyttan blåstes ner 1910. Sista
tåget gick på Klotbanan 1934. Ångsågen var i
drift till 1939. Skogsbruket blev så småningom huvudsysselsätt-
ning och är så alltfort.
- Märkning: Vandringsleden börjar med orange skyltar vid vägen
in till Fritidsbyn, i höjd med idrottsplatsen.
2. Skogbyn. Ett par gårdar,
tidigare med öppna åkrar och beteshagar ner mot Långvattnet.
Husen är nu fritidsbostä-der.
- Märkning: Håll till höger enligt vägvisning mot
Malingsbo.
3. Abborrtjärn.
Länsgränsen mellan Dalarnas län och Västmanlands
län går rakt genom sjön. Abborrtjärn ingår
i de vatten där inplantering av fångstfärdig laxartad
fisk sker med korta mellanrum. På platsen finns även en raststuga,
som i all sin enkelhet kan användas för
fri övernattning.
4. St Djurlången/Midsommartjärn.
Dammen vid St Djurlångens utlopp är försedd med
vandringstrappa för lax-
fisk. Dammen tjänade ursprungligen flottningen i området.
Allt timmer från Djurlångensjöarna gick den här
vägen
ner genom Djurlångsån till Hedströmmen. Idag är
dammen enbart regleringsdamm för vattenkraft och ägs av regler-
ingsföretaget.
- Märkning: Leden fortsätter över Djurlångendammen
ner över utloppet från Midsommartjärn.
5. Skottorp. Strax
norr om stigen ligger f d skogsjordbruket Skottorp. Det är numera
fritidsbostad. Några enstaka
ekonomibyggnader finns kvar, minnande om det större jordbruk som
en gång var.
6. Bråten.
Rester finns kvar av husgrunder och diken från det nedlagda och
utrivna torpet. En raststuga har återupp-förts på platsen.
Stugan står öppen för fri
övernattning.
7. Malingsbo. Fast
bosättning anses ha tillkommit först i tidigt 1500-talet.
Äldsta odlingen låg vid Malingsbosjöns sydöstra
strand. Den stora finnkolonisationen kom ett 100-tal år senare
och riktade sig mest mot höjdområdena runt Malingsbo. 1539
fanns en skattlagd järnframställning. Det talas om ett "bergsmanssmide"
vid nedre forsen. 1624-25 byggdes hytta, hammarsmedja och en damm i
sjöns utlopp. 1632 tillkom en ytterligare hammarsmedja. Vid den
tiden övergick verksamheten från de bergsmän som dittills
stått för utbyggnaden till den skicklige metallurgen, myntmästa-
ren Marcus Kock. Med honom skedde en koncentration av smidet till Malingsbo,
kompletterat med masugnar vid vattendragen i trakten ikring. Verksamheten
växte ut till en bruksrörelse med Malingsbo i centrum.
- Ägare till bruket var därefter Kocks arvingar som vid ingången
av 1700-talet genom ingifte kom att heta von Eh-
renheim. Bruket förblev i släkten till 1861 då det såldes
till Carl Selim Vilhelm Heijkenskjöld som sedan 1822 ägde
Klotenverken Det stora komplexet Kloten-Malingsbo-Björsjö-Nyfors
var då samlat hos Heijkenskjöld.
Efter Selim Heijkenskjölds bortgång 1871 dröjde det
endast ett år innan arvingarna sålde hela innehavet i det
som då benämndes Klotens AB till det engelska företaget
Thomson & Bonar (Se Kloten).
- I det sena 1800-talet ändrades industristrukturen i Bergslagen
i rask takt. Järnbruksnedläggningen fortgick med en hastighet
som brukar karaktäriseras som "järnbruksdöden".
I Malingsbo lades spiksmedjan ner 1891. Det var sista resten av järnhanteringen
där. År 1899 övertog Domänverket Klotens AB. Med
det övertagandet avvecklades det mesta av de järnbruk som
var kvar. En epok var till ända.
8. Stora Bäcken. Utefter
leden passerar vi Lilla Bäcken. Där, invid sjön, ligger
Malingsbo danspaviljong. Strax
därefter kommer vi fram till Stora Bäcken. Det var tidigare
skogsjordbruk. Nu används byggnader och åkerytor av Campingen.
I skogkanten in mot bergslänten finns en husvagnsparkering. I campingplatsens
norra del ligger ett antal campingstugor, som också är lämpligt
övernattningsställe för vandrare. Bokning sker vid Campingen.
I byn finns också Malingsbo vandrarhem i Gamla skolan.
- Vandringsleden fortsätter norrut över campingplatsen.
- Märkning: Från norra hörnet på campingplatsen
går leden upp på Bondberget. Där finns ett vägval
efter ca 1 km, antingen väster om Rackamossen mot Lilla Haraldstorp
eller öster om mossen vilket är normala vägvalet för
Ma-
lingsbo-Klotenrundan.
- Den som går åt vänster kommer efter ca 1,5 km till
ännu ett vägskäl där den högra stigen leder
rakt norrut och
ansluter efter en dryg km till Malingsbo-Klotenrundans normala spår.
Den som väljer vänstra stigen befinner sig snart vid Lilla
Haraldstorpsstugan, som är öppen för fri
övernattning. Stugan ligger på platsen för det
i övrigt helt utrivna Lilla Haraldstorp.
9. Bondberget. Den
första gården vi kommer till på Bondbergets nordsluttning
kallas Bondberget Övre, numera
privat fritidsbostad. Nästa gård, Övre Källan,
är permanentbostad. Gården därefter heter Skomakartorp.
Den står
igenbommad och används inte alls. Av de byggnader som en gång
fanns är bara bostadshuset och en loftbod kvar,
resten är ruiner, bland annat en gammal torkria. Gården är
en av de äldsta i Källanområdet och var länge bebodd
och var en sevärdhet som representant för den äldre torpbebyggelsen
i trakten. Då fanns smedja, lagård, loge med
en intakt hästvandring m m. Inredningen i bostadshuset var helt
intakt. Idag är det endast det illa medfarna
bostadshuset som minner om det som varit.
- Ytterligare ett stycke fram efter leden öppnar sig de odlade
åkrarna vid Västra Källan, eller Hanses som det också
kallas. Här pågår arbete för bibehållande
av brukad åker, hagmark och utsikt över bygden. Den vy som
möter vid
Hanses har brukat beskrivas som typisk för Bergslagen med omväxling
mellan skog, sjö, öppen bygd och utblick över
det mjukt böljande landskapet. I bostaden vid Hanses bor en konsthantverkare
som periodvis har utställning och
försäljning i loftboden. Minst sex gårdar var ännu
på 1930-talet i full brukning. Hela Bondbergshöjden var öppen
bygd
med fri sikt mellan gårdarna och ner över dalgången.
10. Källsjön. Efter
Hanses går leden neråt mot Källsjön, dock inte
ända fram till sjön. Från ett läge nära intill
lands-
vägen går leden åter upp över höjden.
- Svängen ner mot Källsjön ger kontakt med sedimentområdet
nedom Högsta kustlinjen. Den som vill bekanta sig
med detta geologiskt intressanta område går ner till Källsjöns
norra spets där en väg leder ut över heden mot Hedbyn
och Gärdsjöbo. Drygt 200 meter in efter vägen kommer
man till en stor grop som benämnes Tran-hålet. Den gropen
har bildats via ett stort isblock som kalvat från inlandsisen.
Flera av de små sjöarna i dalgången har tillkommit
på
detta sätt.
- Skulle någon vandrare vilja ta sig tid för en promenad
mot Gärdsjöbo så möter där bilden av den äldsta
odlade
bygden vid Malingsbosjön. Där finns också övernattningsmöjlighet
i Gärdsjöbo bystuga, som i så fall måste förbokas.
- Åter till Malingsbo-Klotenrundan invid landsvägen väster
om Källsjön.
11. Lumsen. Från
bergpartiets moränmark går leden ner till sjön Lumsen
som är del av Hedströmmen. Här går
stigen upp på och längs efter en av dalgångens många
rullstensåsar. I åspartiet närmast bron över ån
kan vi se hur
åsen håller på att återställas. Grusåsarna,
en gång bildade genom avlagringar i inlandsisens tunnlar, är
i de flesta fall
numera skyddsklassade. De små uttag av grus som tidigare skett
lite här och var har nu sammanförts till en större
täkt i ett utsvämningsområde nedströms sjön
Lumsen.
- Norr om Lumsen finns en lägerplats med eldningsring, soptunnor,
toaletter och ordnade ytor för uppställning av tält
eller husvagnar. Vid en kolbotten i kanten av lägerplatsen har
en autentisk kolarkoja uppförts. Den har två britsar
som kan nyttjas för övernattning. Dessutom finns som förstärkning
till lägerplatsen en före detta flottarstuga som är
tillgänglig för fri övernattning.
12. Tarvamossen. Norrut följer leden en fastmarksrygg
genom ett myrområde. När vi lämnar lägerplatsen
vid Lum-
sen går vi först uppför en kort backe, som utgör
den vall som stänger inne vattnet från mossarna. På
vänster hand
har vi sedan Tarvamossen. Det namnet är i likhet med många
andra namn i trakten av finskt ursprung. Tarva
kommer av Tervä, tjära. Tydligen har tjärbränning
hört till arbetet här i myrkanten. Nästa mosse, på
höger hand, är
Römossen. Den liksom Tarvamossen är av högmossetyp med
fast torv och ett glest bestånd av martall. Sådana
mossar är välvda, alltså något högre på
mitten. Ut mot kanterna är en högmosse lägre och blötare.
13. Harfallsberg. Höjdskillnaden
mellan vandringsleden och bergryggen är cirka 100 m. Under perioder
då skogen
varit avverkad har sluttningen varit nyttjad som slalombacke. Men någon
liftutbyggnad har inte kommit till stånd.
Sådana anläggningar har vi gott om på andra håll,
bl a i Kopparberg, Fagersta, Smedjebacken och Grängesberg.
14. Kolmilan vid Björsjö.
Kolningen utgjorde ett viktigt led i Bergslagens järnhantering.
Träkol var en viktig förut-
sättning för järnframställningen. Mängden tillgänglig
träkol bestämde omfattningen av hyttdriften. När säsongens
träkolsskörd var förbrukad slogs hyttan igen.
- Milan här i kanten av Långtjärnsheden är inrest
på en plats där man ofta drev tre milor intill varandra.
Denna mila
är inte menad att kolas. Den står som minnesmärke över
en epok i bygdens historia. På anslagstavlan står beskrivet
hur kolningen tillgick. Även kolarkojan står som minne, men
är också användbar för övernattning. Den nyttjas
rätt
ofta av vandrare.
- Ett par hundra meter österut ligger Långtjärnarna,
tre isgropssjöar med klart och rent vatten. Här finns möjlighet
till
bad. Kontinuerligt sker insättning av fångstfärdig fisk.
Kronofiskekort erfordras.
15. Björsjö. Den
första hyttan anlades 1658. Den tillkom som förstärkning
av tackjärnsproduktionen i gruppen av
hyttor och smedjor under Malingsbo bruk. En större ombyggnad skedde
1807 då hyttan i Malingsbo lagts ned och
material från den hyttan användes till nybyggnaden i Björsjö.
I sent 1800-tal (1893) skedde nästa stora ombyggnad.
Därmed var hyttan i gott skick när Domänverket tog över
år 1899. Driften kom att ske genom utarrendering till bl a
Hallstahammars järnbruk och Smedjebackens valsverk. Hyttan var
igång ända till 1931.
- I Björsjö finns också ett mindre cirkelsågverk
som funnits för eget behov vid skogsförvaltningens byggnadsavdel-
ning. Sågen är för närvarande inte igång,
skogsförvaltningens kontor har flyttat och byggnadsavdelningen
är ned-
lagd. Kvar finns en maskindepå och en mindre verkstad. Verksamheterna
inom orten har allt mer övergått till turism
inom ramen för Malingsbo-Klotens Friluftsområde. Den största
attraktionen är fisket i Långtjärnarna och jaktskyttet
vid en välutrustad jaktskyttebana och en skyttesimulator i f d
Björsjö gårds lokaler
16. Björsjö Pensionat. Från
att ha byggts som "ungkarlshotell" på 1950-talet har
anläggningen övergått till kurs-
och konferensverksamhet. Pensionatet kan med fördel utnyttjas som
utgångspunkt för vandring.
- Alternativ till den långa Malingsbo-Klotenrundan finns i form
av endags- eller halvdagspromenader. Med Björsjö
Pensionat som utgångspunkt finns olika långa motionsslingor,
markerade enligt svensk standard med fyrkanter i olika
färger. Från Pensionatet utgår också Björsjö
Kulturstig med tillhörande beskrivning "Vandring i Bergslags-bygd".
Stigen är ca 10 km lång. I beskrivningen ges information
om ett tjugotal objekt: Skogliga provytor, Gamla
potatislanden, Bergsmansgårdar, Gårdssmedjor och annan beskrivning
som med fullbordad vandring ger en helhets-
bild av traktens natur och kultur. Björsjö Kulturstig är
märkt med ett stiliserat armborst som symbol.
- Märkningen: Malingsbo-Klotenrundan vänder söderut vid
Björsjö Pensionat. Fram till Spannsjön är sträckningen
i det
närmaste samma som för Kulturstigen (som gör två
korta utvikningar i motlutet upp till Ibbarbo).
17 Ibbarbo. En lidbebyggelse
som påminner om de tidigare beskrivna gårdarna på
Bondberget. Här är fortfarande
ett småjordbruk i drift, nu som fritidsjordbruk. Den hagmark som
under promenaden upp mot Ibbarbo har skymtat
väster om stigen är Ibbarbo hage som ingår i en plan
för vård av landskapet. Det är ett delprojekt inom skydds-
området för Malingsbo-Kloten. Väl framme vid åkrarna
öppnar sig utsikten mot sjöarna Saxen och Haggen och där
bor-tom syns bebyggelsen i Ludvika. Lilla huset som passeras i vägskälet
är en torkria, också använd till rökning av
matvaror. Gå gärna in och känn på rökdoften
som ännu sitter kvar. Hustypen och dess funktion benämnes
även
"rökbastu".
- Den första gården heter Ibbarbo Hindriks, nästa gård
vid stigen är Ibbarbo Sigfrids.
Gårdsbenämningar följer här bygdens tradition och
namnges efter den som bor på gården. Detta bruk har nu
upphört.
18. Kittlingsberg. Gården
är en av de äldsta i bygden, fortfarande med permanent bosättning.
Där leden passerar
infartsvägen ligger en övernattningsstuga för
fri övernattning. I läget där man lämnar
gården finns en autentisk
gårdssmedja. Tyvärr är det inte möjligt att förse
smedjan med de verktyg som hörde till. Huset får därför
i sig själv
representera funktionen, det vill säga den verksamhet som varje
torpare måste kunna. Riktig framgång nådde bara
den som var duktig på att tillverka och underhålla sina
redskap. Observera även den halva tillbyggnaden vid sidan
om ingången. Den är ursprunglig och användes till förvaring
av träkol. Om Du går in i smedjan ser Du ett smalt urtag
i nedersta stocken. Där skyfflade man in kolet.
19. Lövens. Tidigare
skogsjordbruk. Efter en tid som fritidsbostad är torpet nu åter
permanentbostad. - Som vi
märkt efter leden är det många torp som åter blivit
fastbostad.
- Strax söder om Lövens passerar leden genom Skogshögskolans
produktionsprovytor. Där undersöks effekten av olika hårda
gallringsprogram. På östra sidan om leden tillämpas
mycket hård gallring, så hård att den provytan
sannolikt inte kommer ifråga för ytterligare gallring. På
västra sidan visas såväl lättare gallring som en
yta med helt
orörd skog.
20. Spannsjön.
Vid utloppet från sjön ligger en flottarstuga; öppen
för fri övernattning.
Flottningen skedde i regi av Hedströmmens Flottningsförening
och berörde hela vattensystemet ovanför dammen här i
Spannsjön. Det var en dryg flottning eftersom de övre vattnen,
Bredsjön och Stora Korslången, flottades söderut,
därefter vände flottningen norrut i Långvattnet mot
Nyfors. Det kunde innebära lång väntan på rätt
vind eller arbets-
dryg släpning med båt långa sträckor. Flottningen
upphörde 1957.
- Fisket nedströms Spannsjön innehåller intressanta
strömsträckor. Viss inplantering sker av fångstfärdig
fisk. I ned-
re delen av Spannån finns särskilda anordningar för
rörelsehindrade fiskare.
21. Spannbytorp och Spannbyn.
Var tidigare skogsjordbruk. Den större gården, Spannbyn,
används nu för upp-
födning och träning av travhästar. En sevärd loftbod
inramar gårdsplanen. I hagen mellan torpen finns en väl bevarad
högria. Genom komplettering med nytt mellangolv har rian återförts
till det skick den hade då den användes för
torkning och tröskning av säd.
- Spannbyn är också bekant genom Spann-Karin. Det var hon
som gick till kungen i Stockholm och hävdade sin och
makens rätt till gården. Hon vann i tvisten mot Nyfors bruk.
Enligt kungens beslut var Karins kamp en "karlagär-ning"
och hon var därför "värd att bära karlahatt".
I fortsättningen bar Karin sålunda cylinderhatt, både
till söcken och helg.
22. Nyfors. Hammarsmedjan
i Nyfors lades ner 1899 i anslutning till Domänverkets övertagande.
Den låg i utloppet
vid tvättstugan där nu endast en bäck rinner fram. Dammen
som idag är en överfallsdamm benämnes Smedammen.
Huvudutloppet ligger i sjöns norra spets där Långvattnet
regleras genom en damm med luckor. Inom egentliga
bruksområdet finns bara järnmagasinet kvar, den stora slaggstensbyggnaden
intill Smedammen. Förutom perma-
nentbostäder finns ett flertal fritidshus. Vissa av husen kan hyras
via Nyfors Handel. Ett av fritidshusen ligger alldeles
invid leden. Det är gamla Kyrkstallet i Nyfors. På baksidan
av huset kan man se utskärningar i timret för tre ut-
gödslingshål. Stallet är efter ombyggnad en fullt modern
fritidsbostad. Den kände radioreportern Bertil Perrolf, "Med
skivor till kaffet", har bott här några gånger
och trivts så bra att han gett Nyfors epitetet "Lilla Himmelrik".
Den vita stenbyggnaden ovanför Kyrkstallet är gamla skolan.
Den var också allmän samlingssal. Hit kom prästen för
gudstjänst och andra kyrkliga förrättningar. Idag finns
här en antikhandel.
- Märkning: Leden följer bäcken upp mot Långvattnet.
Där ligger på höger hand den behagfulla äng som
kallas
Godbergs kulle, benämnd efter smeden Johan Frans Gustaf Godberg
som någon gång i sent 1800-tal odlade upp
marken till bete. Här kan vara platsen för vandraren att ta
paus.
- Där leden går ut ur Nyfors gäller att vara uppmärksam
på vägvisningen. Malingsbo-Klotenrundan är högra
stigen,
söderut. Rakt fram över bilvägen kommer man in på
Kyrkstigen till Malingsbo.
23. Kurrbyn. På
grund av igenväxning av åkrar och hagar ser man endast en
liten del av den odling som pågått här.
Ytorna närmast de centrala gårdarna i Kurrbyn hålls
öppna för bevarande av landskapsbilden. Av de gamla skogs-
jordbruken är endast ett, Kurrbyn Mellersta, aktivt jordbruk. Övriga
är fritidsbostäder.
24. Kopaåsen - Nothusudden. I
sydkanten av den lilla åsrygg som kallas Kopaåsen ligger
en raststuga som även
är öppen för fri övernattning.
Ner mot sjön finns även ett gapskjul. Här vid Nothusudden
passerar vi gränsen
mellan Dalarnas län och Örebro län.
25. Långtjärn.
Leden passerar utloppet från tjärnen. Långtjärn
är reserverad för flugfiske. Den ingår i en grupp små
tjärnar, Långtjärn-Kroktjärn-Hemtjärn-Väckalampa
som alla förses med fångstfärdig fisk, men som får
nyttjas för
fiske på olika sätt. Se närmare i särskild fiskefolder.
26. Storberget. Det är
i och för sig inget stort berg som namnet kanske vill antyda. Men
det reser sig tvärt upp från
Långvattnet och utgör på sjösidan ett ofta utnyttjat
objekt för introduktion i bergklättring.
2. Skogbyn. Malingsbo-Klotenrundan
är fullbordad.
|
