|
Efter så kallad slutavverkning uppstår ett hygge el- På hygget trivs därför växter som kräver
hög när- |
Efter gräs, örter och
dvärgbuskar kommer björksly snart som rotskott och från frön som blåst in på hygget. Inom skogsbruket kallas hygget ”föryngringsyta” eftersom ny skog skall växa upp här. För att skynda på återväxten sätter man plantor eller sår frön av önskade trädslag. Man kan också ha låtit fröträd stå kvar för självsådd. Beroende på ”ståndorten” behandlas dock hygget först genom att man ofta frilägger mineraljord, i vissa fall avlägsnar ris och i något fall bränner ytskiktet. Även valet av vilket trädslag, som skall planteras eller sås, beror på ståndorten. De unga plantorna är begärliga för växtätande insek-ter, älg och rådjur. Över huvud taget drar den starka växtligheten på hygget till sig växtätande djur, vilka i sin tur lockar rovdjur. Andra djur söker öppenheten i sig. Här kan man bl. a. hitta åkersork, skogshare, rådjur, älg, räv, orre, gulsparv, buskskvätta, törn- skata och ormvråk. |
|
|
Text: Erik R Lindström |
