| Malingsbo | |
|
|
|
| Kloten | |
| Björsjö | |
| Baggådalen | |
| Grimsö | |
| Gärdsjöbo | |
| Hagge | |
| Lumsån | |
| Löa | |
| Morskoga | |
| Nyfors | |
| Ramsberg | |
| Resta | |
| Riddarhyttan | |
| Snöån | |
| Tolvsbo | |
Ramsberg förr och nu
Ramshyttan blev Ramsberg 1607. Namnet Rams-hyttan kan
troligen härledas från sjön Ramen, idag Vrethammarssjön,
eller, eventuellt, från râmma som var den massa som ströks
på insidan av hyttsten-arna för att få dem att tåla
värmen.
1666 fanns det i socknen elva hyttor och fjorton hammarsmedjor. Bergsmän
var ägare i de västra delarna och bruken var ägare i de östra
delarna. I lynnet går svenskheten hos Bergslagens folk ofta samman
med finsk envishet och trumpenhet, tysk händighet och vallonsk livlighet.
Harald Ericsson övertog Ramsbergs bruk 1859 och blev den som var med
fram till att hyttan blåstes ner 1889. Fram till sin död några
år senare hade han bidragit till att orten fått en egen läkare,
ett apotek och en egen bank. Han valdes till det första land-stinget
och blev även han, som sin far, riksdagsman. Med sina insatser för
järnvägens byggande mellan Frövi och Ludvika fick han dess
första lok uppkallat efter sig år 1871. Loket finns idag att beskåda
på Gävle Järnvägsmuseum. Harald Erikssons väg pas-serar
det som än idag heter Ramshyttans skola och dess förskola, daghemmet
intill.
Den andra stora egendomen i byn var Vrethammars bruk som inköptes år
1813 av järngrosshandlaren
H N Beskow. Bruket bedrev bergsbruk, skogsbruk och hade både såg
och elverk. Egendomen delades 1923 i två delar, då familjen Stuart
övertog Vret-hammar och familjen Beskow övertog södra delen
som gavs namnet Björkvreten.
Selléns väg, mitt emot nya kyrkogården är
uppkal-lad efter skräddare Axel Sellén (1886-1973) vars svärmor
fick en stuga just invid vägen. Sellén själv bodde söder
om Kloten, i Kravsjötorp, och bedrev därifrån en omfattande
skrädderiverksamhet fram till att familjen flyttade till Baggbron.
Ramsbergs kommun slogs ihop med Lindesbergs kommun den 1 januari 1971. Då
hade poststation och apotek redan upphört, läkarstationen lades
ner inom kort. Ramsbergs församling förblir i egen regi, men har
inte längre en egen kyrkoherde sen man bildade samfällighet med
Lindesbergs församling 1 januari 2002. Begreppet Lindes och Ramsbergs
Bergslag är sen länge avsomnat, men den nya kyrkliga organisationen
valde att ta sig just namnet Lindes och Ramsbergs kyrkliga samfällighet.
Samma år som hyttan blåstes ner invigdes fattig-gården i
Ramsberg - Ramsbergsgården. Den kom till på initiativ av förvaltaren
på bruket i Kloten, Volrath Tham.

Han föreslog att Ramsbergs socken skulle inköpa
ett stort skogsområde vid konkursen för patron
Berglund på Ramshyttan och på denna mark
även uppföra en så kallad fattiggård. Man hade
plats för 18 män, 55 kvinnor och 61 barn! Den användes sedan
som äldreboende för 35
personer fram till att ålderdomshemmet Sol-
kullen invigdes 1966. Drygt 30 år senare, 1997, flyttades pensionärerna
ner till Storå. Solkullen är idag ombyggd till privatbostäder,
kontor och vandrarhem. I köket huserar en cateringfirma. Den gamla fattiggården
heter än idag Rams-
bergsgården och är ombyggd till kurs- och konferensgård i
privat regi.
I byn finns en lanthandel, samlingslokaler vid kyrkan och i det före
detta kommunalhuset som också inrymmer bibliotek och brandstation.
I Ramsberg samsas Tomtebobarnen med Lasse-Maja.