| Malingsbo | |
|
|
|
| Kloten | |
| Björsjö | |
| Baggådalen | |
| Grimsö | |
| Gärdsjöbo | |
| Hagge | |
| Lumsån | |
| Löa | |
| Morskoga | |
| Nyfors | |
| Ramsberg | |
| Resta | |
| Riddarhyttan | |
| Snöån | |
| Tolvsbo | |

Björsjö förr och nu
Genom alla tider har skogen och dess rika innehåll gett övernog
bärgning åt innebyggarna på orten. Egentligen är det
märkligt att odling och fast bosättning nådde denna bygd först
in på 1600-talet. Mark och klimat ger goda förut-
sättningar för odling. Särskilt i höjdlägen och sluttningar
kan jorden ge tiofalt eller mer till-
baka på sådden. Skog finns det i överflöd, liksom goda
fiskevatten och rikligt med villebråd.
När så småningom det järnhaltiga berget föräd-lades
i egna hyttor och smedjor blev rikfinnar ett begrepp med reell
innebörd. Järnmalm fanns lättåtkomlig i dagbrott. Enligt
hävderna var malmbrytning vid Tombo gruvor i bruk redan vid mitten av
1600-talet. Bönderna i området gick samman och byggde 1656 en liten
hytta vid Närsjöns utlopp. Två år senare, 1658, byggde
Malingsbo bruks ägare en större hytta i Björsjö. Därmed
kan sägas att bruksepoken var inledd. Den skulle pågå ända
till 1931 då masugnen i Björsjö blåstes ner sista gången.
Några år senare revs alla byggnader utom en central del av slaggstenshuset
kring masugnen. Det huset passade in i den nya tiden som garage för skogsförvaltningens
lastbilar. Ett syn-
bart minne av bruksepoken är en gjutjärnstavla på en kvarstående
slaggstenmur. Tavlan redo-visar en ombyggnad. Texten lyder: Byggd 1807
af Hr G. Lundgren och därunder P: R: v: Ehrenheim.
Ägaren som bekostade ombygg-
naden var alltså Per Reinhold Ehrenheim, en i den släkt som från
tidigt 1600-tal till 1871 utvecklade och drev Malingsbo bruk där Björsjö
var en av hyttorna.
Björsjö blev efter statens förvärv 1 juli 1899 en lokal
repliort för det skogsbruk och den sågindustri som kom att dominera
ortens näringsliv genom hela 1900-talet. Genom fortgående rationalisering
har dessa verk-samheter blivit allt mindre synbara. Mer och
mer har olika fritidsaktiviteter fått betydelse för sysselsättning
och för områdets allmänna nyttjande.
