Gammelbo förr och nu

Redan på 1400-talet var Gammelbo Gård etablerad som en frälsegård i näst intill väglöst land. Ramsbergs socken bildades inte förrän 1589 och bygden tillhörde då Marma socken i Västmanland.

Gården levde av jord- och skogsbruk och sedan järnhantering vid den egna hyttan, som av någon anledning fick heta Fanthyttan. Mest omtalat är kanske när Lars Molin, alias Lasse-Maja född 1785, besökte Gammelbo Gård 1807 och lurade till sig gårdens kassa.

Vid sekelskiftet till 1900-talet hade stora förändringar skett. Hyttan var nerlagd sen en tid tillbaka, liksom andra hyttor och stångjärnshammare i bygden, den första telefonledningen hade kommit till byn och skolväsendet var väl etablerat sen en tid tillbaka. Ramsbergs socken var före sin tid med att införa allmän skolgång, redan tio år innan den lagstadgade folkskolan infördes. Till och med i Nytorp, några kilometer in i skogen från Bäckegruvan hade man en egen skollärarinna 1884.

Du skall icke dörren stänga,
för den fattige som tränger,
går och söker efter bröd.
Då skall Gud detsamma göra,
stänga sina nådesdörrar
för din själ, när du blir död.

En tiggarvisa som vittnar om att livet på skogen inte var särskilt drägligt. Visan framfördes ursprungligen av en gumma från Sandtjärn och upptecknades efter Lovisa Jansson, född 1848 i Bäckegruvan. Visan gav namn åt Festspelens teaterföreställning i Ramsberg 1997 och 1998.

När Treöresvägen byggdes i början av 1930-talet, som ett så kallat AK-arbete, var det precis åren efter att timmerflottningen i Sandåns vårfloder hade upphört. Endast några flottarkojor finns kvar som minner om tiden. Om vägnamnet kom av den låga lönen eller en usel löneförhöjning är oklart.

Byn Gammelbo byggdes också i början av 1930-talet i huvudsak. Annars var det på skogen runt byn som människor levat tidigare. Nu pendlar de flesta till arbeten utanför byn och närmaste affär finns i Ramsberg. Byn har, trots sin litenhet som ort, tillgång till ISDN och bra täckning för mobiltelefoni sedan masten i Hägernäs vid riksvägen kom upp.