| Malingsbo | |
|
|
|
| Kloten | |
| Björsjö | |
| Baggådalen | |
| Grimsö | |
| Gärdsjöbo | |
| Hagge | |
| Lumsån | |
| Löa | |
| Morskoga | |
| Nyfors | |
| Ramsberg | |
| Resta | |
| Riddarhyttan | |
| Snöån | |
| Tolvsbo | |
Bygden förr och nu
Grimsö
Ludvig (Lucas) Heijkensköld lät uppföra herrgården i
Grimsö i slutet av 1800-talet när han fick egendom-en av sin far,
som var brukspatron på Gammelbo Gård. När Grönbo Västra
kronopark, med 13 000 ha skog, köptes för viltforskning blev Grimsö
centrum för verksamheten, till en början med Statens natur-vårdsverk
som huvudman. Sedan 1992 är Grimsö forskningsstation en avdelning
inom Institutionen för naturvårdsbiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
I verksamheten ingår, förutom vilt- och landskaps-forskning, även
miljöövervakning, utbildning och information till såväl
forskare och andra intressenter som allmänheten. Grupper är välkomna
att gå runt med guide och på Grimsödagen varje vår
visar man sin verksamhet för allmänheten. I samarbete med Älgmark
Malingsbo-Kloten invigs en helt ny utställning 2004.
Den 35 kilometer långa Sverkerstaån, söder om Grimsö,
i Sörmogens nedre del, kommer från Glien och Sandån. Timmerflottningen
i ån började ända uppe i Klotenskogarna genom den flottningsled
som byggdes i Sandån vid sekelskiftet. Flottningen pågick mellan
1915 och 1928. Rensningen av hinder och stora stenar i åfåran
har minskat möjligheterna för den naturliga föryngringen av
öring, men underlättar i motsvarande grad för kanoters framkomlighet.
I byn Grimsöbodar fanns skola 1922-1987 och handelsbod 1927-1960. Idag
är husen privatbostäder.
Allmänningbo
Byn ligger på båda sidor om Forsån som delar den i Norra
och Södra Allmänningbo Vid bron mellan de båda bydelarna fanns
en hytta från slutet av 1500-talet och fram till 1820. Idag återstår
endast slagghögarna.
Forshammars Bergverk är inhägnat område, men har man tur att
få en visning av dagbrottet där fältspatsmalmen hämtas
är det en upplevelse. Malmen mals till fältspatsmjöl för
keramik- och glasindustriell användning. Det gamla anriknings-verket
är klassat som industriminne och renoverades år 2002.
1951 övertog Konsum affären i Allmänningbo och invigde verksamheten
i nya lokaler. Rörelsen var en filial till Aronsbergs konsumbutik

För arbetarna vid Gustavsbergs gruvor byggdes 1915 två stora flerfamiljshus
vid Tallbo, nordväst om Norra Allmänningbo. Husen revs på
sjuttio-talet. I närheten syns tegelmuren som ut-gjorde en del av den
ugn där man gjorde kol till gengas-bilarna under krigsåren. Ugnen
var tillverkad av tegel och stålplåt och konstruerad av Allmänningbos
byggmästare John Lindström.
Under första hälften av 1900-talet fick byborna, förutom av
gengaskoltillverkningen, även en del inkomster från kräftfångst
och pälsdjursuppföd-ning. Några arbetade i Gustavsbergsgruvan.
Numera pendlar de flesta byinvånarna till de närbelägna tätorterna
och driver gårdarna på fritiden. Här finns en mycket aktiv
bygdeförening.
Hägernäs
Hägernäs ligger mitt emellan de fiskrika sjöarna Norrmogen
och Sörmogen. Vattnet som rinner mitt i byn tillhör Sverkestaåns
vattensystem. 1684 tillhörde Hägernäs fältmarskalk Claes
Chris-tensson Horn af Åminne. Då fanns också ett järn-bruk
här. Idag har man dikor och köttdjur på går-den sedan
man slutat med mjölkproduktion. Går-den har också fiskodling
med rökeri och gårds-butik. I byn finns ett åkeri och en
målerifirma.
Ser man inte älgar i skogen så finns de i Grimsös hägn.
![]()