| Malingsbo | |
|
|
|
| Kloten | |
| Björsjö | |
| Baggådalen | |
| Grimsö | |
| Gärdsjöbo | |
| Hagge | |
| Lumsån | |
| Löa | |
| Morskoga | |
| Nyfors | |
| Ramsberg | |
| Resta | |
| Riddarhyttan | |
| Snöån | |
| Tolvsbo | |
Tolvsbo förr och nu
Tolvsbo bergsmansby tillhör de först bebyggda platserna i Söderbärke.
Namnet går att härleda till mitten av 1300-talet då det skrevs
Tolvsbodum. Läget på en landtunga mellan sjöarna
Västra och Östra Sveten, med fina odlingsmarker, gjorde det till
en bra boplats för de fiskare och jägare som först kom hit.
Någon säker datering av när de första människorna
kom hit har man inte. Man har funnit trindyxor på flera ställen
i trakten och dessa började användas omkring 3000 f. Kr. men man
tror att de sedan var vanliga flera tusen år framåt.
1562 vet man att det fanns en hytta i Stora Tolvsbo. Denna masugn låg
där kvarnen nu finns. Ytterligare två hyttor fanns vid Vallbäcken
mellan Svarttjärn och Lilla Tolvsbo. Den ena, Anders Ols-hyttan låg
alldeles invid tjärnen. Den andra, Hans Carls-hyttan låg närmare
Lilla Tolvsbo och Östra Sveten. Båda var i drift från mitten
av 1600-talet till början av 1700-talet.
Mellan 1629 och 1879 fanns också en stång-järnssmedja i Tolvsbo
som drevs av bergsmännen. Även den låg där kvarnen nu
finns. Kvarnbyggnaden av slaggflis, trä och tegel ut-gör i själva
verket en del av smedjan.
1725 fanns åtta bergsmän i Tolvsbo. Vid laga skiftet 1819 fanns
nio gårdar. Idag finns ett fungerande jordbruk.
I början på 1900-talet startade den första affären i
byn. Man sålde då t ex salt sill, socker och salt som komplement
till självhushållningen. Även hö, halm, kraftfoder och
utsäde ingick i sortimentet. Under 1930-talet utökades handeln till
en typisk lanthandel som bestod ända till 1970-talets början då
den blev olönsam och fick läggas ned.
De hus som tidigare var missionshus och godtemplarlokal är idag sommarhus. Det äldre av de båda skolhusen används idag som bystuga.
