1. Tolvsbohäll är den ena av de två största bergsmansgårdarna i byn. Du kan se huvud-byggnaden överst på folderns framsida. Efter att ha varit ålderdomshem under 1900-talets första hälft är gården idag hotell.

Här finns också aktivitets-muséet ”Livet i Bergslagen” där du kan följa årets gång på en bergsmansgård och se exempel på de olika redskap som användes. Du får bl a en inblick i hur arbetet i skogen med huggning och kolning gick till.

2. Sveta gård är den andra av de två största bergsmansgårdarna. Den är avbildad nederst på framsidan. I början på 1900-talet användes gården som barnkoloni men numera är den uppdelad i smålägenheter som hyrs ut.

3. Gamla skolan, byggd 1873, används idag som bystuga.

Härifrån utgår också en ca 4 km lång naturstig. Stigen är markerad med märket från Tolvsbos gamla järnstämpel, ett kors inuti en cirkel.

4. Anders Ols-hyttan
var i drift under senare delen av 1600-talet. När du följer naturstigen kommer du förbi resterna av masugn, fördämningsvallar, rostbås och slaggvarp. Hyttan låg vid Vallbäcken, alldeles intill Svarttjärn.

5. Utsiktplats.

6. Kvarnen byggdes 1893 och var i drift till 1967. På denna plats låg också Tolvsbos största hytta och även en hammarsmedja. Den första hyttan byggdes 1562 och verksamheten upphörde 1849. Hammarsmedjan var igång 1629-1879. Kvarnen är idag i privat ägo.

7. Badplats

Överallt i byn kan man hitta
masugnsslagg som minne av järnhanteringen. Slaggen har använts som utfyllnad vid vägbyggen och annat.

Man har även funnit betydligt äldre slagg som kommer från blästerugnar som användes under järnåldern.

I skogarna runt Tolvsbo finns inte mindre än tre stycken så kallade
”Trefaldighetskällor”. En trefaldighetskälla ska rinna upp mot norr och vattnet ansågs särskilt nyttigt att dricka av under trefaldighetssöndagen. Då samlades man för att dricka av vattnet, kasta mynt i källan och även umgås och roa sig i största allmänhet.

 

 

 

 

Illustration: Lisa Lager

Östra Sveten vid Årängen,
Tolvsbo. Foto: Anders Åman

Tolvsbo stångjärnstämpel från 1845.

» Tillbaka

» pdf- format för utskrift